Genom att läsa de sex inledande frågorna och prova några av aktiviteterna kan barnen få en bättre förståelse för klimat- och klimatforskning.
De kan sedan följa mig på min resa till södra Afrika i maj, där jag kommer att samla värdefulla prover som jag sedan kommer att använde för att rekonstruera hur klimatet har förändrats i det förflutna.
Genom att studera det förflutna får vi en bättre förståelse för jordens komplexa klimatsystem och hur det kommer att förändras i framtiden.

Vad är klimat?


När du vaknar på morgonen och tittar ut, vad ser du? Är det soligt eller molnigt? Är det varmt eller kallt? Blåser det? Regnar det eller till och med snöar? Vad ser du när du tittar på vädret? Varje dag är vädret lite annorlunda.

Men vad är klimat då? Tänk på klimatet som en tårta. När du har en viss mängd mjöl, ägg och socker så få du en sorts tårta. Om du då ändrar hur mycket mjöl du lägger i, får du en annan slags tårta. På samma sätt, om du har en viss mängd regn, sol och vind får du ett sorts klimat. Om du ändrar förhållandet mellan dessa olika delar får du ett annat klimat.

Ett sätt att få en bild av olika klimat är att titta på de växter du ser i naturen. Buskar och träd är ute året runt. Vissa växter kan bara växa där det är tillräckligt varmt eller blött och ibland växer träd mer eller mindre beroendet på hur varmt eller kallt det är. I Stockholm där jag bor finns det träd med löv som ek och björk. Andra är barrträd som gran och tall. I detta område har vi relativt kalla vintrar och varma somrar. Det kallas för kalltempererat klimat. Längre norrut, uppe i fjällen, är vintrarna längre och kallare och somrarna är kortare och svalare. I fjällen ser man inte så många träd. Det är helt enkelt för kallt! Har du någonsin sett en palm växa naturligt utomhus i Sverige? Självklart inte! Det är för kallt. Har du någonsin sett en kaktus utomhus i Sverige? Nej, det är alldeles för kallt och blött.


Tänk på olika ställen du har sett på TV, läst om eller även rest till. Hur är klimatet annorlunda från där du bor? Beskriv klimatet där du bor. Hur blött/torrt, varmt/kallt, soligt eller molnigt är det?

Vad är växthuseffekt?


Har du hört talas om andra planeter? Det är jag säker på att du har. Då vet du att ingen annan planet i vårt solsystem är bebott av människor. Varför? Det är för att jorden har en atmosfär. Atmosfären är bubbla fylld av luft runt vår planet. Den är som en filt som håller oss varma och skyddar oss mot solen och dess starka strålar.    

 

Andas djupt. Luften finns runt dig och när du andas kommer luft in i din kropp och sen ut igen. Men vad är luft gjord av? Svaret är olika slags gaser. För det mesta kan man inte se eller känna gaser. Du har kanske märkt att när du kokar vatten ser man ånga. Ånga är vatten som ändrat form till gas.  

En väldigt viktig gas är koldioxid. Du kanske inte vet om det men när du andas ut, så andas du ut koldioxid. Koldioxid är en av gaserna som hjälper till att hålla jorden varm genom växthuseffekten.

Tänk på när du har varit i ett växthus eller ett rum med många fönster. Det kan bli ganska varmt, eller hur? Det är för att solens strålar värmer upp rummet och glaset håller värmen instängd. I atmosfären fungerar koldioxiden på samma sätt som fönsterglas. Koldioxiden stänger in en del av solens värme vilket gör jorden till ett perfekt hem för oss!

Du kan bygga ett väldigt enkelt växthus hemma för att testa växthuseffekten. Spara två glasburkar från återvinningen, och försök att ta två likadana. Över den ena burken lägger du två lager plastfolie och sätter fast den med en gummisnodd. Ta en termometer och stoppa ned den genom ett litet hål i plastfolien. Lägg sedan en annan termometer i den andra burken. Ställ dina burkar i solen och kolla vad som händer. Vilken av dina burkar har den högsta temperaturen? Kan du lista ut varför?

Vad är klimatförändring?


Du har kanske hört att vårt klimat förändras. Ökade utsläpp av koldioxid är en stor orsak till denna förändring. Men det är lite lurigt. Koldioxid är både bra och dåligt. När vi andas så bildas koldioxid och en stor del av koldioxiden är ”mat” för växterna. När de ”äter” skapas det syre och det är ju något som vi människor behöver för att leva.

Men koldioxid kommer också från bilar, flygplan och fabriker. Dessa släpper ut extra mycket koldioxid ut i atmosfären. Mer än vad växterna kan ta hand om. Den koldioxiden gör glaset i vårt växthus tjockare och gör att mer och mer av solens värme stannar i atmosfären istället för att skickas tillbaka ut i rymden. De senaste 100 åren har ”glaset” blivit tjockare och tjockare och det är en av orsakerna till att vår planet blivit varmare och varmare.

 

Filmen nedan visar en världskarta. Filmen börjar vid år 1880 (en tid innan dina mor- och far-föräldrar föddes) och slutar år 2010. Färgerna på kartan visar hur temperaturerna ändrats. Blått för kalla och rött för varma temperaturer. Vilken färg finns det mest av i slutet av filmen? Vad betyder det? Spela filmen igen om det behövs.



Några grader varmare kanske inte låter så mycket men det har stor betydelse för jorden.  Du kan tänka på jorden som att gå på lina… Blir det för varmt eller för kallt så vinglar vi till och ramlar av. I vissa delar av världen har folk redan nu svårt att hitta tillräckligt med vatten för att tvätta, odla, laga mat och dricka. Om klimatet bli ännu varmare bli det ännu värre i dessa delar av jorden. De som bor där kan då inte hitta vatten att dricka eller odla den mat de behöver för att överleva.

Vi har också mycket is som lagrar stora mängder vatten på vår planet. Den här isen finns både på land och i haven (som i nordpolen). Om det blir varmare så smälter isen. Så småningom kommer det här vattnet till havet. Vad tror du händer då? Tror du att det kan vara ett problem? Det kan vi testa!

Hämta en glasskål och lägg i en sten. Stenen är en ö där folk bor och lever. Se till att din ö är stor nog att ställa några (ca 7–10 stycken) isbitar på. Fyll sen halva skålen med vatten (havet). Använd en tuschpenna för att markera vattennivån på sidan av skålen. Lägg på isbitarna (jag har lagt lite karamellfärg i mina) och låt isen smälta. När det är klart markera den nya vattennivån. Vad har hänt? Du kan göra om experimentet, men denna gång börja med isen i vattnet. Vad händer med vattennivån denna gång? Vad innebär detta för folk som bor vid havet?



Hur forskar vi kring historiskt klimat?


Hur vet vi att det har blivit varmare på jorden? Det blev vanligt på många håll i världen att mäta temperaturerna och registrera vädret under 1850-talet. Men i vissa fall började man registrera vädret ännu tidigare, bland annat i Sverige. Från Stockholms observatorium har vi en av världens längsta obrutna register av vädret. Det sträcker sig enda tillbaka till 1754!

Men hur gör vi om vi vill veta något om klimatet innan? Vi kan till exempel läsa dagböcker från bönder eller sjökapteners loggböcker där de beskriver vädret. Vi kan också titta på gamla tavlor som visar hur folk levde förr. För flera hundra år sen det var ovanligt kallt i vissa delar av världen. När man titta på målningar från denna tid ser vi folk som åker skridskor på kanaler och floder som idag inte fryser. I London till exempel, hade de till och med ”vinterkarnevaler” för att fira at floden Thames var frusen.


Thames Frost Fair, 1683-84, by Thomas Wyke


Men vi är även intresserade av att resa ännu längre tillbaks i tiden. Till en tid där människan knappast hade någon effekt på klimatet. I dessa situationer använder vi något som kallas för miljöarkiv. Dessa så kallade arkiv byggs på över tid och lagrar eller låser in information om miljön runt omkring.  Ett exempel på ett arkiv som du säkert har sett är en avhuggen trädstam. Du har nog tittat på en stubbe och sett att där finns ringar? Ringarna i mitten är från när trädet var ungt. När trädet växer läggs ringar till på utsidan. Så de äldsta ringarna är längst in.


Ringar från en gran.

Forskare som dyker efter gamla träd att titta på.

Du vet säkert att man kan räkna ringarna för att ser hur gammalt ett träd är. Men om du tittar lite närmare ser du att det finns ljusa och mörka ringar och att de kan vara olika tjocka. De ljusa ringarna kommer från våren när trädet växer som snabbast. De mörkare ringarna kommer från hösten när trädet inte växer lika snabbt. Om ett träd får mycket värme, vatten och näring blir ringarna tjockare. Om det har varit ett dåligt år för trädet blir ringarna tunn. På det sättet kan man dra slutsatser om hur klimatet har ändrats under ett trädets liv.

Försök att hitta en stubbe och titta på ringarna. Räkna baklänges från utsidan för att gå tillbaka i tiden. Kan du se om trädet har vuxit mer vissa år? Du analyserar nu ett miljöarkiv och skapar ett klimatregister!

Vad är sediment?


Sjöar är ett ställe där man kan hitta ledtrådar om miljöförändringar som skett historiskt. Vi använder sedimenten på sjöns botten som arkiv. Om du badar i en sjö en varm sommardag, så är sediment det som du känner sippra upp mellan tårna när du går på botten.



Men vad är då sediment? Sediment består bland annat av berg som brutits sönder i mindre och mindre delar genom erosion. Genom att vatten, vind, och is påverkar berget så bryts berget sönder i delar. Över tid så bryts dessa delar ner i mindre delar: block, grus, sand, silt, och till slut till ler. På bilden ser du bergrund, det som återfinns under alla växter på bilden. Partiklarna från berget hamnar till slut i sjöar och våtmarker, genom transport i vattendrag, smältande snö eller vind.

Det finns även djur och växter som lever och dör i och omkring sjön. Precis som partiklarna från berget så hamnar dessa växter och djur på botten av sjön. Du kan föreställa dig att din sjö är som en skål med vatten, om du häller i sand och växtdelar i skålen hamnar dessa i botten. Om du nästkommande dag häller i ytterligare sand och växtdelar byggs botten upp ytterligare. På så vis kommer materialet i botten vara äldre än det som är högst upp, eller hur? Precis så fungerar sedimenten i en sjö. I en sjö, eller våtmark, så kommer olika typer av sediment att ansamlas över tid, sammansättningen av sedimenten beror på en rad olika faktorer, t.ex. klimat.

Dessa bilder visar olika sediment och kommer från olika sjöar. Den första visar ett svart lager av aska från ett vulkanutbrott som till slut landat på sjön och sedan fallit till botten.

De två sedimenten i mitten visar lera och sand som transporterats dit av is (delar av en glasiär) som smält.

Den sista bilden är sediment från en torvmosse som enbart består av döda växtdelar. Om du tittar noga kan du se små träbitar.

Om du vill kan du själv prova på att vara klimatforskare! Be en vuxen om hjälp att såga av en bit av ett plaströr, alternativt att ta bort botten ur en PET-flaska.

Håll flaskan eller röret rakt upp och ner (vertikalt), snurra långsamt flaskan/röret samtidigt som du försiktigt trycker ner den i sedimenten. Försök sedan att få in handen under botten på flaskan/röret, och lyft sedan försiktigt upp behållaren.

Efter att du lyft behållaren över vattnet, tippa försiktigt ut överflödigt vatten. Därefter kan du försiktigt skaka ut sedimenten. Håll reda på vad som var botten och toppen.

I botten finns de äldsta sedimenten och högst upp de nyaste, kan du se någon skillnad?


Om sedimenten inte innehåller för mycket grus och/eller sten så kan du använda en PET-flaska (av den starkare sorten).

Vad kan sediment berätta för oss?


När vi använder sediment för att forska om klimatförändring så använder vi sedimentkärnor. Det är långa tuber som håller alla lager av sediment på plats och med de äldsta lagren längst ner och de yngsta lagren högst upp. Vi vet att söndersmulade stenar och nedbrutna växter och djur samlas på botten av vår sjö. De äldsta lagren begravds när nya lager sediment samlas på sjöbottnen. Men hur använder vi det för att förstå klimatet?

Låt oss fundera lite kring det. Om vi har ett varmt klimat med lagom mycket regn och vind, så blir växterna runt sjön många och stora. Så småningom dör växterna och resterna spolas ned i sjön och lagras som sediment. Om det tvärt om är kallt och torrt så blir det svårare för växterna och då blir det färre döda växter som bildar sediment. Om vi jämför sediment från de två klimaten så ser vi att vi har olika mängd växtmaterial och det ger oss en ledtråd till hur blött och varmt det har varit runt vår sjö.  

Vi kan även se vilka växter vi har haft runt sjön genom att titta på de löv, frön och pollenkorn som finns i sedimentet. Växter släpper ut små pollenkorn i luften på våren så att nya växter kan bildas. När vi vet vilka växter som funnits runt sjön så kan vi förstå hur klimatet har varit. Till exempel, hur tror du klimatet varit om vi hittat mer granbarr än eklöv? Vi brukar hitta gran där det är kallt och blött medan ek tycker om när det är lite varmare.

Bilder tagna från ett mikroskop av löv, frön och pollen som finns i sedimenten:


Löv.


Frön.


Pollen.

En annan ledtråd till hur klimatet var förr är alger. Alger är de gröna slemmiga sakerna som man hittar på till exempel stenarna i en sjö. Det finns väldigt många olika slags alger och de är ganska kräsna var de vill bo. Vissa tycker om varmt vatten och andra kallt, vissa gillar att ha mycket mat medan andra klarar sig med mindre mat, vissa tycker om att bo i djupt vatten och andra tycker om när det är grunt, vissa tycker om grumligt vatten och andra vill ha mycket sol och klart vatten. Det är perfekt för oss! Genom att titta på vilka alger som bott i en sjö så kan vi beskriva både själva sjön och klimatet då algen levde.

Små alger eller diatoméer set med hjälp av ett kraftigt mikroskope.

 

Larver från olika små flugor tycker om olika temperaturer och mat, precis som alger.

Mikroskopbilder av en larvs mun; dess delar kan hjälpa oss att se vilken typ av larv vi tittar på.

 

Vi kan också hitta spår av gamla vulkanutbrott eftersom vulkanerna sprutat ut små, små glasbitar högt upp i luften. Glasbitarna har sedan fallit ned och samlats i sedimentet.

Aska från vulkanutbrott som har hittats i sjösediment.


Nu när du vet varför vi undersöker sediment, kan du kanske förstå varför vi ska till södra Afrika för att hämta sedimentkärnor? Vi hoppas hitta ledtrådar som gör att vi kan lista ut hur klimatet har förändrats de sista 15 000 åren!


Dag-för-dag blogg på min resa till södra Afrika


Dag 8 – 24 maj
Resedag

Idag har vi haft ytterligare en resedag. Innan vi lämnade kusten och St Lucia hann vi  dock med ett besök på den lokala marknaden.

När vi anlände till vårt boende i orten Hilton packade vi om proverna inför hemresan. Husets lilla hund tog paus från att busa med aporna och höll noga uppsikt på vad vi gjorde. .

 

Dag 7 – 23 maj
Naturreservatet ISimangaliso

Idag har vi haft en upplevelserik dag. Vi åkte till naturreservatet iSimangaliso. I reservatet finns både våtmarker och sjöar, samt ett rikt djur- och fågelliv. Våtmarken vi besökte heter Mfabeni och är unik både i storlek (10x3 km) och ålder – ackumulationen har pågått i minst 45 000 år. Att besöka denna plats var särskilt speciellt eftersom här finns många av Afrikas klassiska djur som t.ex. leopard, noshörning, zebror, elefanter, flodhästar och krokodiler. Som forskare hade vi fått särskilt tillstånd att lämna bilen och gå ut på våtmarken till fots. Vi var lite nervösa när vi lämnade bilen, vi höll särskilt utkik efter flodhästar som kan vara aggressiva.  
På väg till reservatet såg vi kudu, vilken är den näst största antilopen i Sydafrika. Man kan avgöra en Kudus ålder genom att räkna antalet kurvor de deras horn. Vi såg även zebror.

När vi lämnade bilen såg vi inga djur. Vi använde en flodhäststig för att ta oss fram genom våtmarken den första biten.
Vi gick ut till mitten av våtmarken och tog upp lite prover. Vid detta tillfälle gick vi ner till 2 meter, och fann ren torv (delvis nedbrutna växter) hela vägen. Vi vet från tidigare studier att här finns det torv minst 9 meter ner. Mfabeni är en mycket vacker och speciell plats, som vi hoppas kunna arbeta mer med.

Vi tog oss tillbaka till bilen utan att stöta på några större djur. På vår väg tillbaka såg vi leopardspår. Leoparder är mycket skygga och vi såg tyvärr ingen denna dag. Precis när vi körde iväg från Mfabeni såg vi en noshörning! Han var mycket imponerande, men vi var också glada att vi inte träffade på honom när vi gick till fots.!

Efter lunch körde vi ner till stan och tog en båttur på sjön St Lucia. Vi hoppades på att få se mer av områdets unika djurliv. Över 1000 flodhästar lever i denna sjö. Här finns även hajar, krokodiler och många olika fåglar. Det tog bara några minuter tills vi stötte på några flodhästar!

Det var en fantastisk avslutning på en upplevelserik dag!

Dag 6 – maj 22
St Lucia

I skrivande stund har jag tända ljus som belysning. För andra dagen i rad har elen stängts av på eftermiddagen. Detta görs dagligen för att electriciteten inte räcker till alla.

Idag packade vi våra saker och åkte till St Lucia, en liten ort precis vid Indiska oceanen. Längs med de stora moderna motorvägarna går människor, även barn (se bild). På vägen passerade vi stora jordbruksområden där framförallt sockerrör odlas. Sockerrör används för att framställa socker.

Vi såg även stora områden med trädplantering, dessa odlas för kommersiella ändamål, t.ex. för att göra pappersmassa som man gör papper av.

När vi anlände till St Lucia möttes vi av denna skylt, som varna för att här finns det flodhästar – särskilt på natten. Flodhästar ser snälla ut, men kan vara mycket farliga. Man ska därför undvika att gå omkring här på natten. På hotellet fick vi veta att de även ibland tar ett dopp i poolen!

Efter lunch åkte vi och tittade på ännu en våtmark. Som du kan se nedan ser det väldigt annorlunda ut än våtmarken vi besökte igår (Dartmoor vlei). Denna våtmark är mycket blötare och vegetation mycket tät. Vi såg bland annat träd, halvgräs, vass, och ormbunkar. Det var svårt att ta sig fram i den täta vegetationen, så vi kom inte så lång, men vi tog likväl upp lite jordprover.

Vi försökte ta oss upp på en höjd för att få en överblick över våtmarken. På vägen träffade vi på en dyngbagge samt en mycket välkammoflerad gräshoppa.


 

Dag 5 – 21 maj
The Midlands

Vårt mysiga boende i orten Hilton blev en glad överraskning;
förutom riktigt sköna sängar så finns här både vatten, el, och toalett.<

Faciliteter som vi inte blev bortskämda med i Lesotho.

  

Idag åkte vi till Dartmoor Vlei, en våtmark i Kerkloof naturreservat. På bilden nedan star vi på en höjd och tittar ut över våtmarken. Det är vinter och torrperiod här just nu. Därav är gräserna och våtmarksväxterna bruna, men det är fortfarande fuktigt i de central delarna av våtmarken. Vi fick blötta fötter!

  

Vi gick tvärsöver våtmarken och Trevor (se bild) tog upp prover så att vi kunde studera hur jorden i våtmarken ser ut. Material har ackumulerats i denna våtmark i åtminstone 12.000 år. Ungefär 145 cm (från toppen och neråt) av provet utgjordes av torv (delvis nedbrutna växter). Vi passade även på att ta jordprover från kullarna som omger våtmarken.

På vår väg tillbaka till bilen fick vi sällskap av kor! 

 

Dag 4 – 20 maj 
På väg igen

Idag lämnade vi Lesotho och Drakensbergen. Vi kommer att sakna den vackra utsikten från våra rum.

På vägen ner från Lesotho kunde vi studera berggrunden som utgör Drakensbergen. Berggrunden består av basalt, som skapades av lavaflöden från vulkaner för ungefär 180 miljoner år sen.

Under nerfärden träffade vi en babianfamilj.

Vid lunchtid hade vi kommit fram till det mer låglänta Midlands där vi träffade våra kollegor Jemma Finch och Trevor Hill från KwaZulu-Natal universitetet. De är båda experter på pollen. Orten vi bor på heter Hilton och ligger halvvägs mellan Drakensbergen och kusten. Imorgon ska vi besöka ytterligare en våtmark!

Dag 3 – 19 maj
Mera Prover

Under förmiddagen har vi tagit ännu fler prover från våtmarker. På eftermiddagen hade vi lite tid för att bekanta oss med byn där vi bor. Vi har till och med fått några nya vänner!

 

 

 


Här bor människorna i runda stenhus, vilket kan komma väl till användning då vindarna kan vara mycket kraftiga i området.




Det är ganska kallt här och många bär filtar för att skydda sig mot kylan, som den här lilla pojken.

Imorgon ska vi lämna Lesotho på denna vindlande väg. Vi kommer sedan att utföra mer fältarbete vid kusten i Sydafrika.

Dag 2 – 18 maj
Dags för fältarbete

Idag åkte vi till en stor våtmark. Där använde vi en ryssborr (se bild) för att ta upp torvkärnor. Våtmarken är omgiven av berg, och vi såg även får, hästar, fåglar och “ice rats”.





Nu ska vi äta middag och sova! Hälsningar från Caroline, Malin, och Jenny.

Dag 1 – 17 maj
Äntligen här!

Efter 13 timmars flyg landade vi i Johannesburg, Sydafrika. Resan gick utan problem. Vi blev hämtade på flygplatsen av vår kollega Stefan Grab från det närliggande Universitet av Witwatersrand.

 

 

 

 

 


Planen var att köra upp till det höga bergriket av Lesotho, viket skulle ta hela dagen. De första timmarna vi körde var allting väldigt öppet och torrt. Samsången såg vi fler och fler berg.



Efter många timmars bilresa kom vi till ett backigt område med små byar med folk.



Äntligen, efter 7 timmar, kom vi till Sydafrikas gräns där de kollade våra pass. Vägen var väldigt dålig och vi behövde en jeep för att ta oss över stenar och genom floder.



Vi körde upp, upp, upp i bergen genom molnen. Vi var för rädda att titta över kanten för att det var så brant. När vi äntligen kom upp på topp var vi 2800 m över havsnivån. Luften har uppe är tunn och man kan må lite dåligt för att det finns mindre syre. När vi kom fram gick vi till Lesotho gränskontroll för att visa våra pass igen.



Nu lagar vi spaghetti till middag och kommer att lägga oss tidigt för att vi är trötta från resan. Vi bor i en liten by på bergstoppen och vinden skakar hela huset. Den el vi har kommer från en generator som snart kommer stängas av. När de gör det är det så mörkt att man inte kan se sin hand framför ögonen men man ser stjärnorna klart och vackert i himlen.

Stort tack till Mark Johnson, Björn Gunnarsson, Elin Norström, Peter Langdon, Anna Plikk, Jenny Sjöström, Minna Väliranta och Ewa Lind för sina fotobidrag.

Fältarbetet är delvis finansierat av The Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences (www.sseess.org)

Bolin Centre for Climate Research
A collaboration between Stockholm University, KTH and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute | Web administrator This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.