Rekonstruktion av miljön under eocen-perioden i en skog på den antarktiska halvön.
Rekonstruktion av miljön under eocen-perioden i en skog på den antarktiska halvön. Bildframställningen av Pollyanna von Knorring, Naturhistoriska riksmuseet. Foto: Simon Pierre Barrette och José Grau de Puerto Montt, Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0), och Mats Wedin, Naturhistoriska riksmuseet.

Forskaren Thomas Mörs och hans kollegor upptäckte de fossiliserade kvarlevorna från ett höftben och ett ornamenterat skallben vid en expedition till Seymour ön, en del av den antarktiska halvön, mellan 2011 och 2013. Proverna är omkring 40 miljoner år gamla och från eocen-perioden, och både tillhör Calyptocephalellidae-familjen, också känd som hjälm-grodor. Tidigare har inga spår efter kallblodiga amfibier eller reptiler från familjer som fortfarande lever idag hittats på Antarktis.

Tidigare bevis tyder på att isflak bildades tvärsöver den antarktiska kontinenten innan den sydliga superkontinenten Gondwana slutligen bröts upp till dagens kontinenter i den sydliga hemisfären, inklusive Sydamerika och Antarktis. Den nya upptäckten tyder på att klimatförhållandena på den antarktiska halvön under den senare mellersta eocen-perioden kan ha varit jämförbar med det fuktiga och tempererade klimatet i dagens Sydamerikanska södra skogar, den enda plats där alla fem levande arter av hjälmgrodan lever idag.

Upptäckten indikerar att skogarna i södra Sydamerika kan vara en modern motsvarighet av det antarktiska klimatet precis innan nedisningen av den södra kontinenten, och kan idag vara hemvist för arter som ursprungligen fanns på den antarktiska halvön.

Thomas Mörs är verksam vid Naturhistoriska riksmuseet och medlem i Bolincentret för klimatforskning. Studien delfinansierades med medel från centrets Research Area 6 


Länk till publikationen: https://www.nature.com/articles/s41598-020-61973-5