3D model of the Hardanger fjord
Smältningen av glaciären i Hardangerfjorden är bland de snabbaste nedsmältningarna vi känner till. (Foto: 3D-modell av Hardangerfjorden, från animation av Eli Muriaas)

Hardangerfjorden sträcker sig med sina branta fjällsidor mot norska västkusten. Här råder idag ett milt klimat, och området är känt för sina goda äpplen. I slutet av senaste istiden var situationen annorlunda, då fjorden var täckt av kilometertjock is. Landskapet i västra Norge på den tiden påminner om Grönlands kuster idag, med gigantiska glaciärer som fyllde fjordarna.

I en ny studie visar forskare vid Stockholm universitet, Bolincentret för klimatforskning, Universitetet i Bergen, Bjeknessenteret och Universitetet i Svalbard, hur klimatförändringar fick den stora isen som täckte Hardanger att kollapsa för runt 11 500 år sedan. Studien är nu publicerad i Quaternary Science Reviews.

Bland de snabbaste nedsmältningarna vi känner till

I slutet av istiden låg inlandsisen som ett kallt täcke över hela Skandinavien. Längs atlantkusten flöt det stora isberg. Efterhand som temperaturen steg började glaciären i Hardangerfjorden att smälta snabbt.
– Det var en dramatisk uppvärmning i slutet av istiden, klimatet blev flera grader varmare på bara några decennier. Nedsmältningen av glaciären i Hardangerfjorden var så snabb att det är en av de snabbaste nedsmältningarna man känner till i hela världen, säger Henning Åkesson, som har lett arbetet.

Henning Åkesson. Foto: Ellen Viste

Åkesson är idag forskare vid Stockholms universitet, men påbörjade studien vid Universitet i Bergen och Bjerknessenteret. Studien är ett resultat av nära samarbete mellan glaciärforskare, geologer och experter på historiska klimatförändringar, och ger ny kunskap om hur Hardangerglaciären försvann.

Genom datorsimuleringar har de fått en detaljerad bild av nedsmältningen. Isen reagerade kraftigt på klimatförändringarna och drog sig tillbaka totalt 125 km. Hardangerfjordens glaciär försvann helt på bara 500 år, vilket motsvarar en tillbakasmältning på 250 meter om året.

Detta är ungefär de hastigheter man uppmäter på Grönland idag, som en följd av den globala uppvärmningen.

Det undersjöiska landskapet avgör farten

När temperaturen stiger, smälter glaciärerna. Det är logiskt, men tempot på tillbakagången kan variera enormt. Vi ser att det undersjöiska landskapet spelar en avgörande roll, säger Åkesson.

Han visar ett exempel utanför Jondal, som ligger ungefär mitt längs fjordens sträckning från inlandet till kusten, och där fjorden är närmare 900 m djup.

Lite längre ut i fjorden, mellan småorterna Rosendal och Jondal, gick tillbakasmältningen långsamt. Här blir fjorden gradvis grundare inåt land från kusten, tills man når en fjordtröskel på 500 meters djup. Sådana trösklar bromsar fjordglaciärer, och smältande glaciärer kan bli ”hängande” i decennier på sådana ”bergknallar” på fjordens botten, även om det varma klimatet borde leda till att glaciären fortsatte att dra sig tillbaka snabbt.

– I en sådan situation är det lätt att bli lurad att tillbakasmältningen av en glaciär har stannat upp. Därför är det så viktigt att veta hur landskapet på fjordens botten ser ut, påpekar Åkesson.

Över tröskeln

Så fort isen kommer över tröskeln, ändrar sig bilden. Då bär det utför.

Studien från Hardangerfjorden efter istiden är ett bra exempel på detta. Så snart isen hade smält tillbaka förbi tröskeln söder om Jondal, gick det undan. Från tröskeln är det ”nedförsbacke” i fjorden inåt landet i nästan 30 km, innan det grundar upp in mot Eidfjord innerst i fjorden.

Forskarna visar att glaciären under en period smälte tillbaka 10 meter per dag, alltså flera kilometer om året.
– Då gick tillbakasmältningen så fort att en vandrare hade kunnat se iskantens tillbakadragande under sin lunchpaus, säger Åkesson.

Enligt Åkesson ger upptäckterna om Hardangerglaciärens kollaps en ny insikt i hur dagens klimatförändringar kan påverka våra glaciärer, till exempel på Svalbard och Grönland.

Temperaturändringarna som skedde vid istidens slut, håller nu på att upprepas med dagens globala uppvärmning. Ett varmare klimat påverkar isen på Grönland markant.

Forskare har länge varit bekymrade för Grönlandsisens hälsa, där många av glaciärerna under de senaste 20 åren har börjat glida mycket snabbare och har dragit sig tillbaka många kilometer.

Nedsmältning av isen på Grönland har inte bara stor betydelse för kustlandskap, djurliv och lokalbefolkning. Smältande is bidrar också till den redan globalt stigande havsnivån.

På lång sikt är hela istäcket i fara. I värsta fall, om hela Grönlandsisen smälter bort, kommer den globala havsnivån att öka med sju meter, men det väntas inte ske inom åtminstone 1000 år.

Artikeln är producerad av Bjerknessenteret for klimaforskning

Referens:

Henning Åkesson, Richard Gyllencreutz, Jan Mangerud, John Inge Svendsen, Faezeh M. Nick, Kerim H. Nisancioglu,
Rapid retreat of a Scandinavian marine outlet glacier in response to warming at the last glacial termination, Quaternary Science Reviews,
Volume 250, 2020, 106645, ISSN 0277-3791, https://doi.org/10.1016/j.quascirev.2020.106645