Situationen för Östersjöns sill och strömming har försämrats de senaste tio året, samtidigt som det svenska trålfiskets kustnära fångster har ökat kraftigt. I en ny policy brief beskrivs vilka åtgärder som behövs för att bryta den negativa utvecklingen.

Tusentals kemikalier används i våra samhällen, men kunskapen om hur mycket som sprids i miljön är fortfarande dålig. I en ny policy brief föreslås därför att man bör dra bättre nytta av avloppsreningsverken som ju ändå samlar ihop vatten från våra bebyggda områden.

Mänskliga verksamheter har under lång tid minskat den biologiska mångfalden och försvagat ekosystemets naturliga funktioner vid kusten. I en ny policy brief beskriver vi vilka åtgärder som krävs för att ekosystemen ska kunna återhämta sig.

Om det hotade europeiska ålbeståndet ska kunna återhämta sig krävs omedelbart fiskestopp, ökad miljöövervakning och färre vandringshinder. Dessutom bör de uppskattningar av lekbiomassa och kustfiskets påverkan som används inom dagens ålförvaltning genomgå en oberoende granskning och revidering.

Övergödningen i havet förstärks när klimatet blir varmare. Men om länderna runt Östersjön minskar näringsutsläppen från land tillräckligt mycket fram till år 2100 kommer övergödningen att minska och leda till en bättre havsmiljö – även vid kraftiga klimatförändringar.  Det är budskapet i en ny policy brief av Östersjöcentrum och SMHI.

Havsförsurning kan påverka marina arter och göra havet mindre badvänligt. Åtgärder mot utsläpp, övergödning och överfiske krävs för att skydda ett unikt ekosystem och framtida matproduktion.

Miljöövervakningens långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havet. De är också en förutsättning för kostnadseffektiva åtgärder för ett friskare hav.

MSY står för maximal hållbar avkastning och kan beskrivas som det största årliga uttag ett fiskebestånd kan producera på lång sikt. Begreppet är ifrågasatt, men det är ändå viktigt att förstå för alla som är involverade i fiskeförvaltning.

Östersjöns största torskbestånd står på randen till kollaps. Inför EU-förhandlingarna om nästa års fiskekvoter föreslår Östersjöcentrum en rad åtgärder som kan bidra till att häva krisen.

De riskbedömningar som registreras i Reach måste förbättras för att möta utmaningarna med kemiska risker i vardagen. Ökad transparens är en viktig del i den omställningen.

De direkta utsläppen av fosfor till Östersjön har minskat de senaste decennierna, men kvar på land finns stora lager av fosfor som byggts upp under åren. Att minska detta fosforlager är viktigt för att utsläppen ska fortsätta minska.

Våra kostvanor påverkar inte bara vår hälsa, utan också miljön. Detta faktablad beskriver olika scenarier för hur handel, produktion och konsumtion av vegetabiliska och animaliska produkter påverkar övergödningen i Östersjön.

Specialiseringen och den geografiska uppdelningen mellan växt­odling och animalieproduktion är en starkt bidragande orsak till överskottet på näringsämnen, som ökar risken för övergödning i Östersjön.

Forskare och analytiker vid Baltic Eye ser ett akut behov av åtgärder för att förbättra informationen om vilka kemikalier som ingår i vanliga konsumentartiklar.

Att anlägga storskaliga musselodlingar är idag inte en kostnadseffektiv åtgärd för att minska övergödningen i Östersjön. Dels växer musslorna långsamt i det bräckta vattnet. Dels riskerar stora odlingar att skada havsmiljön mer än de hjälper den.

Fosfor är en ändlig resurs och effektiv, återcirkulerande användning är absolut nödvändigt. För att sluta fosforns kretslopp behöver fokus bland annat riktas mot återanvändning av gödsel inom jordbruket.

Det svenska båtlivet är ekonomiskt viktigt och engagerar många. Men det belastar också havsmiljön. Forskning visar att fritidsbåtstrafik kan ge allvarliga skador på de värdefulla sjögräsängarna. Trafiken påverkar även ängarnas utbredning negativt.

Man vet inte exakt hur skadlig mikroplast är för havets djur men studier visar att partiklarna kan orsaka försämrad fortplantning och överlevnad. Risken för permanenta skador på ekosystemet motiverar kraftfulla politiska åtgärder för att strypa tillförseln av mikroplast till havet.

Avancerade vattenreningstekniker kan vara ett sätt att möta utmaningarna kring samhällets ökande kemikalieanvändning. Nya tekniker möjliggör kraftigt reducerade utsläpp av till våra vattenmiljöer och kan minska risken för marina föroreningar.

För att bevara Östersjöns biologiska mångfald och säkra ett hållbart nyttjande av havets resurser måste marina områdesskydd inrättas på nya sätt med ett tydligare fokus på kvalitet, inte bara kvantitet.

Ackumulerad fosfor på land är den yttersta källan till fosfor i havet. Åtgärder i havet för att minska internbelastningen tar därför inte itu med grundorsaken till övergödning utan fokus bör riktas mot att öka lantbrukets växtnäringsutnyttjande och förbättra avloppsreningen.

Jordbruket står för en stor andel av växtnäringstillförseln till Östersjön. Endast ungefär hälften av näringsämnena i handelsgödsel och stallgödsel omvandlas till skördade grödor. Växtnäringsutnyttjandet måste förbättras.

Hygienprodukter är en liten men viktig källa av mikroplast till miljön. Baltic Eye har i ett Policy Brief sammanfattat ett antal råd för hur man kan minska utsläppen av mikroplaster från hygienprodukter.

Torskbestånden bör få högsta prioritet i Östersjön säger Baltic Eye i en kommenterar om förslaget till EU:s nya fleråriga förvaltningsplan för torsk, sill och skarpsill i Östersjön.