Kiselalgen Thalassiosira baltica ringlar sig som ett vackert smycke i detta mikroskop-fotografi från årets vårblomning. Foto:Helena Höglander
Kiselalgen Thalassiosira baltica ringlar sig som ett vackert smycke i detta mikroskop-fotografi från årets vårblomning. Foto:Helena Höglander


Kiselalger och dinoflagellater är de vanligaste grupperna av mikroskopiska alger på våren. De blir snabbt så många att vattnet kan färgas orangebrunt eller brungrönt och bli alldeles grumligt. Det kan finnas flera miljoner mikroalger i en liter vatten.

Dinoflagellaten Peridiniella catenata i en koloni med fyra celler. De kan röra sig genom vattnet med hjälp av små flageller, svansar. Foto: Helena Höglander
Dinoflagellaten Peridiniella catenata i en koloni med fyra celler. De kan röra sig genom vattnet med hjälp av små flageller, svansar runt midjan. Foto: Helena Höglander

 – Vårsolen är startskottet för produktionen både på land och i havet, berättar Helena Höglander som studerat växtplankton under hela sin forskarkarriär. De mikroskopiska algerna tar under vårblomningen upp näringen som har ansamlats under vintern och förökar sig snabbt i vårsolen. Dessa utgör sedan en livsviktig föda för allt annat liv i havet.

Mat åt många

Mikroalgerna är favoritmat för hungriga djurplankton som hinn- och hoppkräftor liksom för många små larver av kräftdjur som föds på våren. Hungriga blåmusslor filtrerar vattnet och äter alla små plankton de kommer över efter den långa vintern. När vårblomningens alla kiselalger och dinoflagellater till slut dör, så sjunker de till botten och blir till ett ordentligt skrovmål för bottenlevande kräftdjur, maskar och musslor.

Följs noggrant av forskare

Forskare på institutionen för ekologi, miljö och botanik har genom regelbunden miljöövervakning och forskningsprojekt följt säsongsvariationerna av näringsämnen och växtplankton sedan slutet av 70-talet. Våren följs extra noga med veckovisa provtagningar vid Trosakusten och vid Landsortsdjupet.

Kiselalgen Skeletonema marinoi är vanlig efter isfria vintrar. Foto: Helena Höglander
Kiselalgen Skeletonema marinoi är vanlig efter isfria vintrar. Foto: Helena Höglander

 – Vi havsforskare följer vårblomningen mycket noggrant, fortsätter Helena Höglander som ingår i den grupp som sedan länge provtagit och hållit koll på växtplankton i havets ytvatten. Redan i slutet av mars var årets blomning i full gång. I år har den trådformiga kiselalgen Skeletonema marinoi varit talrik i Himmerfjärden såväl som vid Landsortsdjupet. Den verkar just vara vanlig efter relativt varma isfria vintrar. Kiselalgen Thalsssiosira baltica har också ökat i mängd de sista veckorna. När näringsämnena sedan börjar ta slut brukar dinoflagellaterna ta över. De brukar också vara vanligare ute i öppet hav än inne i kustområdet.

Allt tidigare blomning

Vårblomningen kommer numera allt tidigare som en följd av klimatförändringen. Det har forskare från Stockholms universitet visat i en vetenskaplig artikel förra året.

 – Med hjälp av satellitdata konstaterade vi att vårblomningen i Östersjön startar i genomsnitt nästan en månad tidigare nu än den gjorde för 20 år sedan, berättar Oleg Savchuk från Östersjöcentrum som är en av författarna till studien. Från början av april runt millenieskiftet till början av mars nuförtiden. Det beror på att vintrarna varit mildare och att ytvattnet därmed värms upp snabbare på våren. 

Projektet går nu vidare för att analysera alla de mätdata som samlats in under de närmare 40 år som provtagningar pågått i Östersjön.

Vårtecken i strandkanten

Klipporna runt Askölaboratoriet ser ut att vara vitmålade. Det är rester efter kiselalger som torkat när det blivit lågvatten. När de lever ser de ut som brunt ludd. Foto: Lena Kautsky
Klipporna runt Askölaboratoriet ser ut att vara vitmålade. Det är rester efter kiselalger som torkat när det blivit lågvatten. När de lever ser de ut som brunt ludd. Foto: Lena Kautsky

Det finns också andra mer strandnära vårtecken på klippor och stenar som är lättare att se. 

 – När isen lossnar dröjer det inte länge förrän klipporna i Östersjön blir vackert gröna av olika trådformiga alger, berättar Lena Kautsky, också känd som Tant Tång.

 – Nu i mars/april är småstenar och de vasstrån som står kvar klädda med brunt ludd. Luddet kan vara antingen olika arter av trådformiga brunalger eller kolonibildande kiselalger som ser ut som långa bruna tofsar. När kiselalgerna torkar in tappar de sina pigment och blir kritvita. Det är kislet i algerna som blir kvar.

 

Se filmen Det våras för Östersjön

 

 

Geggigt vatten. Farligt att bada. Övergödningen ökar. Det är så det brukar låta när någon pratar om algblomning. Men frågar du en havsmiljöexpert är synen helt annorlunda … Se filmen: Det våras för Östersjön – där forskarna Ellen Schagerström, Jakob Walve och Lena Kautsky berättar om vårblomningens betydelse. (Produktion: SU Mediaproduktion.)

Läs mer:

Om vårtecken i havet på Tångbloggen

Om vårblomningen och arterna på havet.nu

Se vår pressinbjudan "Våren är här - nu blommar Östersjön"

Samtidigt i Finland....

På fältstationen Tvärminne följer man vårblomningen med lika stort intresse som här, och samarbetet mellan forskarna har nyligen formaliserats genom samarbetet Baltic Bridge som är en del av ett större samverkansavtal mellan Stockholms och Helsingfors universitet.

Se deras nyhet Planktonmatchning i Östersjön om den allt tidigare vårblomningen

Resultat i media:

Reportage och intervju med Lena Kautsky, Epoch Times, 6 april

Intervju med Jakob Walve, Morgon i P4 Sörmland, 6 april

Fyra journalister följde med på provtagningen med Helena Höglander utanför Askölaboratoriet. De var från SR Naturmorgon, Sörmlandsbygden, Formas tidning Extrakt samt från SVT Nyheter Sörmland. Resultaten blev som följer:

Lagom är bäst för vårens viktiga blomning i havet, Naturmorgon, Lördag 15 april

Forskare: ”Allt tidigare algblomning”, SVT Nyheter Sörmland, tisdag 18 april

Våren blommar i Östersjön, Extrakt, torsdag 20 april

Den finska pressinbjudan resulterade i ett stort nyhetsreportage i huvudnyheterna på TV.

Dramatisk uppvärmning av havet - de goda algerna blommar allt tidigare, Yle Nyheter 12 april