Klimat- och miljöminister och vice statsminister Åsa Romson. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet
Klimat- och miljöminister och vice statsminister Åsa Romson. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Problemet med spridningen av mikroplast i havet är ingen nyhet för svenska beslutsfattare. Redan i fjol skickade Sverige, Nederländerna, Österrike, Belgien och Luxemburg ett gemensamt upprop till EU-kommissionen i vilket de föreslog ett förbud mot användningen av mikroplast i kroppsvårdsprodukter inom hela unionen.  

Men kommissionen har ännu inte svarat. Därför bör Sverige nu gå före, anser Åsa Romson.

– Att fasa ut mikroplaster ur kosmetiska produkter är ett enkelt första steg för att minska utsläpp av mikroplast till havet. Vi vet att det finns fungerande och mer miljövänliga alternativ till plasterna, säger hon.

Svenskt förbud kräver utredning

Vägen till ett nationellt förbud går via EU-kommissionen, som i så fall måste godkänna en så kallad särlagstiftning. Som ett första steg har Kemikalieinspektionen (KemI) därför fått i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna att nå ända dit.

Uppdraget löper till 2017 och ingår i handlingsplanen för en giftfri vardag.

KemI ska bland annat analysera de juridiska förutsättningarna för ett förbud utifrån EU:s omfattande nät av regler och förordningar. De ska också samla och bedöma den vetenskapliga kunskap som finns om mikroplaster och hur de påverkar levande organismer.

För att ytterligare förbättra helhetsbilden av problemen med mikroplast fick Naturvårdsverket i somras i uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder mot de viktigaste källorna till utsläpp av mikroplaster i havet.

Gemensamma åtgärder krävs

En av de största vetenskapliga utmaningarna beträffande mikroplast i havet är att kvantifiera problemet. Hur många partiklar finns det egentligen? Och hur mycket släpps ut från olika källor?

Enligt en studie från Baltic Eye vid Stockholm universitets Östersjöcentrum släpps uppemot 40 ton mikroplast årligen ut i Östersjön genom användande av kroppsvårdsprodukter. Detta utgör bara en del av den totala tillförseln. Men till skillnad från många andra utsläppskällor är just denna relativt lätt att åtgärda.

Att enbart strypa tillförseln från Sverige kommer dock inte att påverka utsläppen nämnvärt. Därför hoppas Åsa Romson att det svenska initiativet även ska inspirera övriga länder runt Östersjön.

En möjlig väg framåt, säger hon, är att enas kring en gemensam rekommendation om att fasa ut mikroplaster.

– Om en sådan rekommendation skulle godkännas blir det upp till de enskilda länderna att bestämma om utfasningen ska ske genom nationella förbud eller genom överenskommelser med det nationella näringslivet, säger Åsa Romson.

Läs mer:

Baltic Eyes policy brief om mikroplaster i kroppsvårdsprodukter och kosmetika

Naturvårdsverket ska kartlägga och åtgärda mikroplast i haven

Text: Henrik Hamrén