Övergripande mål

Målet med detta projekt är att ta reda på kvävefixerare och dessas aktivitet, samt ödet av fixerat kväve i Östersjön

Sommarblomningar av stora trådformiga, kvävefixerende cyanobakterier är vanligt förekommande i Östersjön såväl som i svenska insjöar. I kvävebegränsade vattenområden, såsom stora delar av Östersjön, har ny forskning vist att en stor del av det kväve som utnyttjas av växtplankton kan komma direkt från kvävefixering (2-3 månader) under hela sommaren. Fotosyntetiserande blågröna alger (Aphanizomenon sp.) anses vara de huvudsakliga kvävefixerarna i Östersjön och nya undersökningar, som vi har utfört på Aphanizomenon sp. med nya känsliga metoder, har vist at dessa blågröna alger direkt friger kväve som ammonium i Östersjön när atmosfäriskt kväve (N2) bindas i dessa blågröna alger. Målet med detta projekt är att ta reda på flere kvävefixerare och dessas aktivitet i Östersjön. Användandet av nanoscale secondary ion mass sprectrometry (nanoSIMS) och mikrosensorer medför att kvävefixering per cell i naturliga blandade populationer av plankton celler kan mätas vilket tidigare har varit omöjligt eftersom traditionella metoder inte är tillr äckligt känsliga. Direkta mätningar av fysikalisk-kemiska egenskaper och biogeokemiska processer i dessa cyanobakterier och kolonier av dessa är nödvändiga för at förstå deras roll för flödet av kol och kväve från atmosfären til de akvatiska ekosystemen. Detta projekt har som mål att ge detaljerad förståelse för kol och kväveflöden i stora kvävefixerande cyanobakterier med associerade samhällen av autotrofa och heterotrofa mikroorganismer.

Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet

Helle Ploug, forskare, Helle.Ploug@ecology.su.se
Övriga medlemmar: Nurun Nahar (post-dok), Johanna Bergkvist (post-dok), Björn Andersson (Forskningsassistent) SU: Isabell Klawonn (doktorand)