Sommarblomningar av stora trådformiga, kvävefixerende cyanobakterier är vanligt förekommande i Östersjön såväl som i svenska insjöar. I kvävebegränsade vattenområden, såsom stora delar av Östersjön, har ny forskning vist att en stor del av det kväve som utnyttjas av växtplankton kan komma direkt från kvävefixering (2-3 månader) under hela sommaren. Fotosyntetiserande blågröna alger (Aphanizomenon sp.) anses vara de huvudsakliga kvävefixerarna i Östersjön och nya undersökningar, som vi har utfört på Aphanizomenon sp. med nya känsliga metoder, har visat att dessa blågröna alger direkt friger kväve som ammonium i Östersjön när atmosfäriskt kväve (N2) bindas i dessa blågröna alger.

Ska förstå cyanobakterier på detaljnivå

Målet med detta projekt är att undersöka flera kvävefixerare och dessas aktivitet i Östersjön. Användandet av nanoscale secondary ion mass sprectrometry (nanoSIMS) och mikrosensorer medför att kvävefixering per cell i naturliga blandade populationer av plankton celler kan mätas vilket tidigare har varit omöjligt eftersom traditionella metoder inte är tillräckligt känsliga. Direkta mätningar av fysikalisk-kemiska egenskaper och biogeokemiska processer i dessa cyanobakterier och kolonier av dessa är nödvändiga för at förstå deras roll för flödet av kol och kväve från atmosfären til de akvatiska ekosystemen. Detta projekt har som mål att ge detaljerad förståelse för kol och kväveflöden i stora kvävefixerande cyanobakterier med associerade samhällen av autotrofa och heterotrofa mikroorganismer.

Forskare

Isabell K lawonn (Ph. D. student, EMB, Stockholms univeristet (Asköstöd)), Peter Tiselius (Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborg universitet), Meri Eichner (Postdok), Stefano Bonaglia (SU (Asköstöd)), Morten Iversen (Marum Bremen). Handledare: Helle Ploug, Inst. för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet