Sedan 1913 har över 60 000 sillgrisslor ringmärkts på Stora Karlsö. Men det är inte bara ringmärkningen som pågått länge, ön är också ett av världens äldsta naturskyddade områden vilket har gett olika klipphäckande havsfåglar en säker tillflyktsort och en chans för populationerna att återhämta sig.
Attraktivt läge för fågelforskning
Sillgrisslornas utbredningsområde sträcker sig över norra Atlanten och norra Stilla havet, och på Stora- och Lilla Karlsö räknar man med att 2/3 av Östersjöbeståndet häckar. Därför var det inte så konstigt att man valde att bygga en artificiell häckningshylla för sillgrisslor just här.
Jonas Hentati-Sundberg är forskare vid Stockholm Resilience Centre, och en av initiativtagarna till den 30 meter höga hyllan i trä, eller som vissa säger; världens största fågelholk.
- Sedan sillgrisslehyllan invigdes 2009 har vi på ett enkelt sätt kunnat studera fåglarnas överlevnad, produktion, diet och beteende, berättar han. Eftersom vi känner till individerna som häckar här kan vi följa dem från år till år, och koppla samman resultat med förändringar i havet. Sillgrisslan kan fungera som en sorts termometer som visar hur Östersjön mår.
Omfattande projekt med framtidsvisioner
Såväl forskningen vid forskningshyllan men även andra studier på sillgrissla, tordmule, silltrut, gråtrut och storskarv, ingår i projektet Havsfåglar i Östersjön som startade 1997.
- Nu ser vi att fler och fler par väljer att häcka på hyllan, och om fem år kanske vi har några hundra par här, säger Olof Olsson, forskningsprojektets ledare och biträdande chef för Stockholm Resilience Centre. Då kommer vi att kunna få en högre upplösning och unik detaljkunskap om fåglarnas liv, vilket i sin tur ger oss ännu bättre kunskap om hela det marina ekosystemet.
Dags att kasta sig ut över klippkanten!
När klockan börjar närma sig tio på kvällen är det dags att klättra ned på klipptranden och hjälpa forskarna vid den så kallade grisslingen. Så här i början av juli är sillgrissleungarna redo att lämna sin trygga klipphylla cirka 30 meter ovanför vattenytan, och de kastar sig mot havet där föräldrarna väntar. Men de kan inte flyga än så de dunsar bara rakt ner på marken och måste gå till vattnet.
Som en sista anhalt innan ungarnas första simtur, passar forskarna på att ringmärka, väga och mäta så många av dem som möjligt. Informationen kan förhoppningsvis bidra till en tydligare helhetsbild av vårt unika innanhav, och i förlängningen hjälpa politiker att besluta om rätt åtgärder.
Läs mer om forskningen vid sillgrisslehyllan här!
Följ med på grisslingen och hör mer om forskningen, klicka på play:
