”Det finns ingen återvändo”, konstaterade klimatminister Isabella Lövin under COP 22-mötet i Marocko för några månader sedan. Hon syftade på det globala klimat- och miljöarbete som nu sker inom ramarna för Parisavtalet och FN:s 17 nya hållbarhetsmål inom Agenda 2030.
Hon har rätt. Omställningen till en mer hållbar framtid är oundviklig. Och den pågår redan – i Sverige och Europa, och i länder som Kina och Indien. Även näringslivet har hoppat på tåget. Stora ekonomiska intressen är redan kopplade till skapandet av mer hållbara samhällen för att klara framtidens välfärds-, miljö- och klimatutmaningar.
De globala hållbarhetsmålen är dock så pass ambitiösa att det kommer att krävas stora förändringar av våra samhällssystem för att uppnå dem. Mat- och vattenförsörjning, uppvärmning, avlopp, avfall, markanvändning, trafik och stadsplanering är bara några exempel på områden som måste utvecklas och i vissa fall förändras i grunden.
Och det börjar bli ont om tid.
Kongressen Baltic Sea Future
Den 6–7 mars träffas representanter från kommuner, politiken, akademin och näringslivet från hela Östersjöregionen i Stockholm för att delta i kongressen Baltic Sea Future, som arrangeras på initiativ av Stockholms universitet, Stockholms stad och Stiftelsen Hållbara Hav. Kongressen är den första i sitt slag och har som mål att samla Östersjöregionens kommuner kring det globala miljöarbetet och Agenda 2030, med fokus på havet.
Att väva samman de lokala och globala perspektiven, och mobilisera kommunala och regionala krafter utifrån globalt uppsatta mål, är ett logiskt och viktigt steg i rätt riktning för att klara hållbarhetsmålen. Utan starka och engagerade lokala aktörer, som driver igenom de nödvändiga besluten, stöder innovationskraften och satsningar på hållbara lösningar, samt lyckas samla medborgarna kring vår tids stora utmaning, kommer vi aldrig att nå målen om en hållbar framtid och en bibehållen välfärd.
Det har därför blivit hög tid att uppgradera kommunernas betydelse i det globala miljöarbetet. Och Östersjöregionen – med sina nio länder, över 1 500 kommuner och ungefär 90 miljoner människor – har goda förutsättningar att gå i spetsen för det arbetet.
Förvalta vårt gemensamma innanhav Östersjön
Utgångspunkten är närheten till havet, som spelar en nyckelroll i klimatarbetet och många av de andra hållbarhetsmålen. Världshaven tar upp stora mängder av den koldioxid som orsakar klimatförändringar. På samma gång förändrar klimatet den marina miljön vilket på sikt försämrar både miljön och människors försörjning och hälsa. Hur vi förvaltar vårt gemensamma innanhav Östersjön blir därför ett långsiktigt mått på hur hela vårt samhälle mår.
Detta bekräftas bland annat av Zennström Philanthropies Race for the Baltic och Boston Consulting Groups analys av utvecklingen i 1 500 Östersjökommuner under 15 år.
Rapporten visar att lokala åtgärder som förbättrar Östersjöns miljö kan skapa eller rädda 900 000 jobb i regionen fram till 2030. Om vi däremot låter havsmiljön försämras ytterligare kommer dessa jobb sannolikt att gå förlorade.
Miljö och ekonomisk tillväxt hör ihop. Ett aktivt miljöarbete bör därför inte ses som en kostnad utan som en investering, som även kan leda till fler jobb och förbättrad samhällsekonomi.
Koppla samman vetenskap med innovation och tillväxt
En annan viktig utgångspunkt för regionalt miljöarbete runt Östersjön är att koppla samman vetenskapen om hållbarhet och havsmiljö med innovation och tillväxt. Utbyte av kunskap och framgångsrika exempel måste prägla miljöarbetet i hela regionen. Genom samarbete över kommun och landsgränser sparas både tid och energi. I stället för att tvingas uppfinna hjulet på egen hand varje gång kan politiker, tjänstemän, entreprenörer och andra aktörer fånga upp varandras kunskaper, idéer och goda exempel, och tillsammans hitta lösningar för både utveckling och finansiering.
På så sätt skapas en accelererande rörelse, som drivs av engagemang och kreativitet, mot ett hållbart samhälle och en bättre havsmiljö.
Denna rörelse kan starta nu. För Östersjöregionen sjuder av idéer och engagemang på lokal nivå. En mängd kommuner driver redan framgångsrika projekt för exempelvis bättre avloppsrening, minskad tillförsel av näringsämnen från land till hav, mer ekologiska livsmedel och strängare krav för farliga ämnen i offentlig upphandling. Det finns redan konkreta initiativ, som Baltic Sea City Accelerator, som sammanför vetenskap, teknologi, kommuner och näringsliv. Men det behövs fler.
Östersjöregionen blir en framgångsrik modell
Vi är övertygade om att Östersjöregionen kan bli en framgångsrik modell för det globala innovativa miljöarbetet. Genom regionalt samarbete kring vårt gemensamma och vackra innanhav kan vi tillsammans bilda det storskaliga regionala exemplet, som visar världen att det faktiskt går att få havsmiljöerna att återhämta sig, ställa om till ett hållbart samhälle och göra miljöarbetet till en motor för nya arbetstillfällen.
Det kräver dock samarbete, innovation och ledarskap – och starka allianser mellan vetenskap, politik och näringsliv i hela Östersjöregionen.
Tina Elfwing, föreståndare för Stockholms universitets Östersjöcentrum
Johan Rockström, föreståndare för Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
Niklas Zennström, grundare av Zennström Philanthropies och Race for the Baltic