Långa tidsserier är ovärderliga för att kunna särskilja vilka förändringar i havsmiljön som är naturliga och vilka som orsakas av mänskliga aktiviteter. Här tas vattenprov utanför fältstationen Askölaboratoriet. Foto: Jakob Walve

 

Svenska havsområden har drabbats hårt av samhällets miljöpåverkan. Havsörn och sälar som nästan dog ut, algblomningar och illaluktande alger på stränderna samt en påtagligt minskad mängd fisk är exempel på omfattande förändringar där medborgarna reagerat och krävt att samhället agerar.

Hur kan man veta vad som sker? Och vad som är problemet? Hur vet man vilka åtgärder som bör vidtas? Och hur får man reda på om de haft önskad effekt?

Svaret på alla dessa frågor är miljöövervakning. Långa och väl lokaliserade tidsserier av miljödata är vår enda egentliga källa till förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. Den förståelsen är en förutsättning för att Sverige ska kunna bedriva en insiktsfull och kostnadseffektiv havspolitik.

 
Kort film om vikten av frekventa mätningar och långa tidsserier.
 

REKOMMENDATIONER FÖR MARIN ÖVERVAKNING

  • Skydda viktiga tidsserier för framtiden. Avsluta inte långa tidserier om inte mycket goda vetenskapliga skäl finns för att göra det. Skadan går inte att reparera.
  • Fastställ tvingade kvalitetskrav för upphandling av utförare.
  • Utred möjligheterna att spara material ur flera provtagningsprogram för framtida analys.
  • Vid inrättandet av nya miljöövervakningsstationer är det viktigt att beakta att det ofta tar flera decennier innan en förändring kan påvisas.
  • Undersök möjligheten att komplettera existerande provtagningsprogram genom att provta flera organismgrupper och andra relevanta miljövariabler, för att ge bättre förståelse av födovävar.
  • Utveckla metoder för att mäta och övervaka hälsotillståndet hos både predatorer och bytesdjur.

 

Läs mer

Läs eller ladda ner hela policy briefen Policy brief: Bevara och utveckla miljö­övervakningens långa tidsserier (pdf) (5191 Kb)  (pdf).

Läs OM policy briefen i artikeln "Tidsserier av oskattbart värde" med miljöanalytiker Carl Rolff

Läs policy briefen med utökade figurtexter i vårt webmagasin.

Se SEMINARIET på samma tema:
Baltic Breakfast 4 december: Att upptäcka smygande förändringar

Kontakt

Agnes Karlson, forskare, Institutionen för ekologi, miljö och botanik
agnes.karlson@su.se


Sofia Wikström, forskare
sofia.wikstrom@su.se