Vårutflykt till solig udde i havet. Foto: Maciej Tomczak
Vårutflykt till solig udde i havet. Foto: Maciej Tomczak

En vetenskaplig artikel som diskuterar ämnet finns nu för granskning i tidskriften Biogeosciences där den redan väckt uppmärksamhet bland forskare. Säsongsförändringar i havet, och bra metoder för att analysera dem, är ett intressant ämne, konstaterar författarna som kommer från Stockholms universitet och University of California.

Tidigare sommar och varmare vatten

Flera olika indikatorer för att upptäcka säsongsförändringar analyserades från miljövariabler som har mätts i Östersjön via satellit i mellan 17 och 35 år. Sådana årstidsjämförelser, fenologiska indikatorer, har ofta visat sig vara mer känsliga för att urskilja långsiktiga förändringar än absoluta mätvärden.

En tidigare början på sommarsäsongen och en förlängning av den produktiva säsongen upptäcktes i flera variabler, från grundläggande fysikaliska mått till ekologiska statusindikatorer. Exempelvis har den period på året med en ytvattentemperatur över 17 grader nästan fördubblats, från 29 dagar 1982 till 56 dagar år 2014. Även perioden med hög produktion av växtplankton i vattnet har förlängts kraftigt. Antalet dagar med satellituppskattad klorofyllkoncentration högre än 3 milligram per kubikmeter har fördubblats från 110 dagar 1998 till 220 dagar 2013.

Sommarblomningen numera störst

Både vårblomningen av kiselalger och sommarens blomning av cyanobakterier kommer numera allt tidigare. Ytterligare en skillnad som forskarna upptäckt är att under perioden fram till 1980-talet var kiselalgsblomningen i maj den största blomningen. Detta har också förändrats, och numera är sommarens illa omtyckta cyanobakterieblomning större.

Eftersom dessa analyser är baserade på satellitdata, vilket finns tillgängligt för de flesta av världens hav, kan liknande studier göras för de flesta marina områden, inte bara i dataintensiva områden som Östersjön.

 

Läs artikeln:

Changing seasonality of the Baltic Sea, in the journal Biogeosciences

Författare:

Mati Kahru, Scripps Institution of Oceanography, University of California San Diego

Ragnar Elmgren, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet

Oleg Savchuk, Baltic Nest Institute, Stockholms universitets Östersjöcentrum