Baltic Nest innehåller flera olika modeller som tillsammans ger en bild av hur övergödningen i Östersjön påverkas av olika beslut.
 

Beslutstödssystemet Nest utvecklades inom Mare, ett åttaårigt forskningsprogram (1999-2006) som finansierades av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Nest-systemet innehåller flera sammanlänkade modeller, såsom BALTSEM och SANBALTS, den stora databasen Baltic Environmental Database (BED) och informationssystemet Data Assimilation System (DAS).

Syftet med Nest är att förstå och förklara de processer som orsakat de stora förändringarna när det gäller övergödning i Östersjön och att utvärdera vilka effekter olika förvaltningsbeslut kan få i framtiden. Detta görs genom modellering av de biokemiska cyklerna för organiskt material, näringsämnen och näringsväven i havet och dess relation till övergödning och fiske.

Helcom och Baltic Sea Action Plan

Den huvudsakliga målgruppen för Nest är beslutsfattare i Östersjöregionen och systemet har spelat en fundamental roll för att identifiera hur mycket näringsutsläppen till Östersjön måste minskas för att HELCOMs mål om "god ekologisk status" ska kunna uppnås.

Nest-systemet användes till exempel för att ta fram de mål för minskning av näringsutsläpp som antogs av Helcom genom Baltic Sea Action Plan 2007. Under 2013 omförhandlades och beslutades räddningsplanen för Östersjön inom Helcom och alla Östersjöländerna. Besluten handlade om hur mycket tillförseln av kväve och fosfor ska minskas; både totalt i Östersjön och från varje land. I detta arbete har BNI och Nest-modellen en nyckelroll. 

Tillgängligt och gratis

Nest-systemet är tillgängligt online gratis och kan köras både i ett expertläge och ett förvaltningsläge. 

Mer information om Nest och de olika versionerna hittar du här. För att komma direkt till de tekniska specifikationerna och ladda ner programmet klickar du här. Ladda ner en manual för systemet här.