Plastpartiklar från en flytande tvål. Foto: Henrik Hamrén, Östersjöcentrum.
Plastpartiklar från en flytande tvål. Foto: Henrik Hamrén, Östersjöcentrum.

 

– Ett bra initiativ. Sverige kan nu bli det första EU-landet att förbjuda mikroplast i dessa produkter. Förhoppningsvis kan det på sikt bana väg för ett förbud i hela EU, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Baltic Eye, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

I rapporten, som nyligen överlämnades till miljöminister Åsa Romson (MP), föreslår KemI att regeringen ska förbjuda försäljning av kosmetiska produkter som ”sköljs av” och innehåller ”plastkorn”.

Förbudet ska gälla från med och 1 januari 2018 och omfattar produkter som duschgel, kroppsskrubb och ansiktsrengöring.

Uppemot 40 ton mikroplast från sådana produkter hamnar i Östersjön varje år, visar en undersökning gjord av Baltic Eye. Enligt Marie Löf är det en bara bråkdel av de totala utsläppen till havet.

– De större föroreningskällorna, som slitage av bildäck och nedbrytning av större plastföremål, är ofta svåra att åtgärda. Mikroplast i kroppsvårdsprodukter är en källa som är lätt att åtgärda – och helt onödig, säger hon.

Under senare år har industrin visat att det går att fasa ut mikroplaster ur produktionen av kroppsvårdsprodukter. Några multinationella företag har ersatt mikroplasten med exempelvis kiseldioxid, silica, som har samma slipande och rengörande effekt.

– I skrubbprodukter kan plasten bytas ut mot biologiskt nedbrytbara ingredienser, som exempelvis krossade mandelskal eller aprikoskärnor, säger Marie Löf.

Industrins utfasning är dock frivillig - och relativt långsam. En svensk nationell lagstiftning skulle på sikt kunna leda till ett heltäckande förbud i hela EU, tror Marie Löf.

– EU-kommissionen håller på att utreda om det behövs ett förbud i hela unionen. Och flera andra länder har tidigare lyft frågan. Därför är det bra att Sverige nu tar täten och visar vägen, säger hon.

– Men om det ska ha någon reell effekt för Östersjön räcker det inte med att bara jobba med detta på nationell nivå.

I sin rapport föreslår KemI även att Sverige fortsätter att verka för en gemensam EU-reglering, och att ett svenskt förbud i så fall bör anpassas till den.

Vidare bedömer KemI också att det svenska förbudet mot mikroplast i kroppsvårdsprodukter bör kombineras med andra åtgärder mot större utsläppskällor till hav och sjöar.

I somras fick Naturvårdsverket regeringens uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder mot de viktigaste utsläppskällorna till hav och sjöar. Uppdraget är en del i handlingsplanen för en giftfri vardag, och ska redovisas i juni 2017.

Frågan om ett svenskt nationellt förbud mot mikroplast i kroppsvårdsprodukter ligger nu på regeringens bord. Eftersom förslaget kräver en förordningsändring kommer det i ett första steg nu att gå ut på remiss. Om regeringen därefter väljer att gå vidare med förslaget ska det anmälas till EU och WTO. Först därefter kan regeringen besluta om de ändringar i förordningen som krävs för ett nationellt förbud.

 

Kontakt: Marie Löf, 08-16 38 55, marie.lof@su.se