– Vi har redan omfattande kunskap om Östersjön, men det saknas mekanismer för att utnyttja kunskapen i beslutsfattandet, säger professor Alf Norkko.

Han och hans kollegor vid Helsingfors och Stockholms universitet upplever att beslutsfattare i den offentliga och privata sektorn har svårt att få grepp om den kunskap och de lösningar som Östersjöforskningen erbjuder.

– Östersjöforskningen är som ett pussel där varje enskild forskare eller enskilt forskningsteam arbetar med sin egen bit, beskriver Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing situationen.

En kartlägger övergödningens effekter på havsbotten, en annan sjögräsarter och en tredje mikroplasternas effekt på ekosystemet. Var och en fördjupar sig i sitt expertisområde för att skapa en så detaljerad bild som möjligt.

– Men, vi saknar bra sammanfattande synteser. Det finns egentligen ingen som har uppdraget att sätta samman helheterna och lägga ihop de olika pusselbitarna, säger Tina Elfwing.


Tina Elfwing, föreståndare vid Östersjöcentrum, presenterar framtidsvisionen med Baltic Bridge.

Nytt finsk-svenskt kompetenscentrum

För att avhjälpa situationen har Helsingfors och Stockholms universitet grundat ett gemensamt kompetenscentrum för den Östersjöforskning som de bedriver på varsin sida av havet. Samarbetet, Baltic Bridge, presenterades för första gången inför externa åhörare i februari. Bland deltagarna fanns Stockholms universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding som belyste vikten av att nå ut med den förenade forskningen.

– Baltic Bridge är en bro som vill överbrygga gapet som ofta uppstår mellan grundforskning å ena sidan och syntes och kommunikation å den andra, sa  Astrid Söderbergh Widding under tillställningen.

Om klyftan blir för stor och synteserna saknas riskerar allmänhetens förtroende för vetenskapen att minska. Vid universiteteten ser man tecken på att sakkunskap inte värdesätts på samma sätt som tidigare. Det yttrar sig bland annat i politikers anti-vetenskapliga retorik eller i nedskärningarna av universitetens finansiering.

– Å ena sidan har vi forskarna med djup kunskap och många svar, som för utomstående kan tyckas svårbegripliga eller motstridiga därför att frågorna är komplexa och i många fall obesvarade. Å andra sidan har vi beslutsfattarna som söker kunskap som grund för sina beslut, men inte vet riktigt hur den ska tolkas eller ens vilka rådgivare som kan ge svaren. Det är ett problem med klyftan mellan grundforskning och syntes, menar Astrid Söderbergh Widding.

Bra exempel på hur universitetens styrkor och resurser kan förenas

I Baltic Bridge kompletterar de två universiteteten varandras forskningsstyrkor. Enligt Alf Norkko, professor vid båda universiteten, är Helsingfors Östersjöforskare särskilt bra på processforskning och uppföljningar av ekosystemen i Östersjön, medan Stockholms forskares styrkor är matematisk modellering och kommunikation, två centrala komponenter för beslutsunderlag.

– Helsingfors universitet och Stockholms universitet ingick ett strategiskt partnerskap med varandra år 2014. De tre områden som vi tillsammans försöker finna lösningar på berör lärarutbildning, språk och lingvistik samt Östersjöforskning. Baltic Bridge är ett fint exempel på hur universiteten kan förena sina syrkor och resurser, sade Helsingfors universitets kansler Thomas Wilhelmsson under tillfället vid Finlands ambassad i Stockholm.   

Forskarna söker inte bara samarbete med varandra utan även med näringslivsaktörer som delar Östersjöforskarnas engagemang. Ett exempel som presenterades vid ambassaden är Viking Lines samarbete med Helsingfors universitet, något du kan läsa mer om här.

– En marinbiolog som dyker i Östersjön och samlar in resultat om havets situation kan inte ensam lösa problemen i Östersjön. Vi måste ha ett brett samarbete och bygga besluten på en samlad kompetens, säger Alf Norkko.


Alf Norkko, professor vid Helsingfors universitet och Stockholms universitet, presenterar några av Östersjöns utmaningar och hur vi kan förbättra förvaltningen.

Text och film: Vera Schoultz, Helsingfors Universitet