1. Home
  2. Data

Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

Olika tidsskalor

Vad är det egentligen för skillnad på väder och klimat? Det korta svaret är att det är samma sak, men väder och klimat sker på olika tidsskalor.

Väder — minuter till veckor

Vädret avgörs av atmosfärens kortsiktiga förhållanden, till exempel den temperatur, nederbörd och vind som vi upplever under minuter till veckor.

Klimat — genomsnittligt väder i minst 30 år

Klimatet däremot avser vädrets långsiktiga förhållanden under många år — minst 30 år. Klimatet är både de genomsnittliga väderförhållandena och deras variabilitet, för till exempel temperatur, nederbörd och vind, under minst 30 år.

Lokalt och globalt

Man kan också säga att väder och klimat sker på olika rumsliga skalor. Det är meningsfullt att prata om vädret på en viss plats, men inte om globalt väder eftersom vädret är olika på olika platser samtidigt. Klimatförändringar, däremot, kan man prata om både lokalt och globalt.

Mycket och litet

Vädret varierar mycket — lokalt kan temperaturen kan variera i storleksordningen 10 grader från dag till dag. Klimatet varierar litet — den globala uppvärmningen sedan år 1850 är drygt en grad, alltså sker förändringen med bara ungefär en hundradels grad per år!

Se hur vädret och klimatet har växlat sedan 1756

Interaktiv grafik

Väderobservationer har gjorts i Stockholm ända sedan 1756. I den interaktiva grafiken nedan kan du se hur de dagliga medeltemperaturerna under varje år (alltså vädret) förhåller sig till varje dags medeltemperatur under den längre tidsperioden (alltså klimatet).

Den svarta kurvan i mitten visar hur klimatet i genomsnitt varierar med säsongerna. Alltså att det är varmare på sommaren än på vintern. Vi kan kalla detta för ett långtidsmedelvärde, som representerar klimatet i Stockholm under lång tid, närmare bestämt under 250 år, 1756−2005.

Den röda kurvan visar när vädret är varmare än långtidsmedelvärdet och den blå kurvan visar på samma sätt när det är kallare.

Stad och värmeö

Eftersom Stockholm är en mycket större stad idag jämfört med förr har de uppmätta temperaturerna påverkats av den växande staden. Detta kallas för en urban värmeö. De temperaturvärden som observeras idag är i genomsnitt knappt en grad varmare än om Stockholm inte hade växt. Data som visas i grafiken är därför justerade så att alla värden gäller ungefär för så som staden såg ut vid mitten av 1800-talet.

2023

I utgångsläget visas år 2023. Färgerna röd och blå visar de dagliga medeltemperaturerna för 2023. Den svarta kurvan i mitten visar som sagt långtidsmedelvärden, ett medelvärde för varje dag, under perioden 1756⁠ – ⁠2005.

Du kan välja olika årtal genom att flytta reglaget på den övre tidsaxeln. Om du drar den till vänster och väljer ett annat årtal, kommer du att se dygnsmedeltemperaturerna för det året. Du ser också att den svarta kurvan inte ändras, eftersom den är baserad på medelvärden under den längre perioden. (Tips: Om du pekar på grafen, eller rör muspekaren över den, ser du lättare själva temperaturvärdena.)

Vädret varierar mer än klimatet

I grafiken ovan går det också att se att vädret varierar från dag till dag, och mellan olika år, mer än klimatet. Det gråa bandet i bakgrunden visar de högsta och lägsta dygnstemperaturerna för varje kalenderdatum under den långa tidsperioden.

Uppgifter

Nu är det dags att pröva några varianter!

Uppgift 1

Välj år 2023

Vad kan man säga om vädret och klimatet under årets första månader?

Uppgift 2

Välj det år du är född

Vad kan man säga om det årets väder och klimat? Hur varmt var det på din födelsedag?

Uppgift 3

Vad var den högsta och lägsta dygnsmedeltemperaturen något år just det datum då du har din födelsedag?

Detta är ett exempel på hur vädret har varierat på 250 år. Vi kallar detta klimatets variabilitet. (Tips! Titta på omfånget hos det grå bandet.)

Uppgift 4

Hur stor är skillnaden mellan den allra lägsta uppmätta dygnsmedeltemperaturen någon vinterdag och den allra högsta dygnsmedeltemperaturen någon sommardag?

Detta visar hur mycket vädret och klimatet varierar tillsammans.

Uppgift 5

Hur var vädret under nödåret 1867, när utvandringen från Sverige till USA tog fart på allvar?

Uppgift 1: De åtta första månaderna under 2023 var dygnstemperaturen över den svarta kurvan alla dagar utom 45 och medeltemperaturen var totalt 9 grader varmare än medelvärdet under perioden 1756⁠ – ⁠2005. Vi har alltså haft ett varmt år hittills.

Uppgift 4: Skillanden är ungefär 50 grader, eftersom dygnstemperaturen den kallaste vinterdagen var ungefär −25 °C och den varmaste sommardagen ungefär +25 °C (lägsta och högsta punkten på det grå bandet).

Jämför det med den globala uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet och som sker med en "hastighet" av ungefär en hundradels grad per år! Det är svårt att se en sådan liten klimatförändring på en plats där vädret varierar mycket under ett år och mellan olika år.

Uppgift 5: Året domineras av den blå kurvan och 1867 var det kallaste året i Stockholm sedan mätningarnas början.

Hur har klimatet förändrats?

I grafiken nedan kan du se hur medeltemperaturen för olika månader eller årstider har skiftat i Stockholm under hela mätperioden. Y-axeln visar medeltemperaturen och du kan välja antingen en viss månad eller en årstid, till exempel vinter (december⁠ – ⁠februari).

Låst y-axel

Grafiken ovan ändras dag för dag. Om du tittar på data för en månad eller årstid innan den månaden eller årstiden är slut just i år, så visas en liten cirkel längst till höger. Cirkeln visar alltså ett ofullständigt temperaturvärde. Du får komma tillbaka och titta här igen senare om du vill se vad det blev för medeltemperatur just den månaden eller årstiden.

Uppgifter

Uppgift 6

Försök ta reda på ungefär hur många grader det kan skilja mellan en varm och en kall vinter!

Uppgift 7

Vilket år hade den varmaste vintern?

Uppgift 8

Hur tolkar du grafiken som helhet. Vad kan man säga?

(Tips! Klimatet gäller för en tidsperiod som är minst 30 år.)


Uppgift 6: Välj vinter i menyn. Läs av temperaturvärdet på en av de kallare vintrarna (en blå vågdal, till exempel 1789, 1809 och 1942) och en av de varmare vintrarna (en röd topp). Skillnaden mellan temperaturvärdena blir i storleksordningen 10 grader. Skillnaden i medeltemperatur på en varm och en kall vinter kan alltså vara omkring 10 grader.

Uppgift 7: Årets vinter, som startade december 2019 och slutade februari 2020, hade medeltemperaturen +2,6 °C. Det var 5,6 grader varmare jämfört med långtidsmedelvärdet (den svarta horisontella linjen).

Uppgift 8: Efter 1990 är de allra flesta vintrarna röda, alltså varma. Ju längre till vänster på tidsaxeln, desto vanligare är det med blåa och kalla vintrar. Stockholms klimat vintertid nuförtiden är alltså i genomsnitt lite varmare än förr. Kallast var det under en stor del av 1800-talet, som har flest blå vintrar.

Växlingarna mellan röda och blåa år syns under hela tidsperioden. Det är det som är vädrets variationer från år till år!

Global uppvärming — och lokal

En skillnad idag jämfört med före industrialismens början är att vi människor har gjort hela jordens klimat drygt 1 grad varmare i genomsnitt. Det har främst orsakats av våra utsläpp av växthusgaser. Det är också en av huvudorsakerna till att vi nu har mest “röda” vintrar här i Stockholm.

Det är först när man tittar på det långa perspektivet, som man kan se att klimatet i Stockholm har blivit allt varmare under de senaste 250 åren. Vädrets växlingar sker i klimatet både i dåtid och nutid. Vädret kommer att växla även i framtiden!

Kan data från Stockholm översättas till hela världen?

Här har vi undersökt temperaturdata från Stockholm. Men vad säger det om väder och klimatförändringar i ett större perspektiv, i Sverige och i världen? Kan man säga att vad som stämmer för Stockholm, gäller för världen som helhet?

Klimatförändringen som skett i Stockholm, och variationerna från år till år, liknar det som samtidigt skett i resten av Sverige. Det beror på att de vädersystem (hög- och lågtryck) som ger oss vårt väder påverkar en stor del av landet. Men ju längre bort från Sverige vi går, desto mer olika blir vädret. Vädret på Nya Zeeland är förstås väldigt annorlunda än vädret i Sverige just idag. Därför är också vädrets variationer mellan åren olika på platser som ligger långt från varandra och därmed ser klimatförändringarna också lite olika ut.

Om vi vill se hur hela jordens klimat ändras, så går det lättast genom att titta på medelvärden för alla platser på hela jorden. På så sätt kommer nämligen de lokala skillnaderna i vädret att “suddas ut” och man ser bara hur det bakomliggande globala klimatet ändras. Det är ungefär så som klimatforskare gör för att studera hur klimatet på planeten Jorden ändras med tiden.

Temperaturen och klimatet som färger

Ett nytt sätt att visa klimatförändring är så kallade warming stripes. De visar temperaturen som färgade band. Figuren nedan visar hur den globala temperaturen förändrats från månad till månad sedan år 1850 och fram till och med 2019.

Förändringen från de blå banden till vänster till de röda banden till höger visar att jorden har blivit varmare. Det syns tydligt, trots att den globala uppvärmningen faktiskt är mindre än i Stockholm.

Det är som sagt lättare att se klimatförändringen globalt än lokalt!

Temperaturen på planeten Jorden är i genomsnitt ungefär +14 °C om man räknar med alla platser både på land och vid havsytan. Om du pekar på grafen ovan, eller rör muspekaren över den, så visas ett temperaturvärde för varje månad. Det värdet är inte den verkliga globala medeltemperaturen, utan i stället skillanden mellan temperaturen en viss månad och medelvärdet för 30-årsperioden 1961⁠ – ⁠1990. Värdena som visas i grafiken ligger alltså ganska nära 0 grader i just den perioden. Det är därför som färgerna byter från mest blått till mest rött någon gång mellan år 1961 och 1990 — och det är så den globala uppvärmningen syns i warming stripes.

Källor och mer information

Källor

Läs mer

Vill du lära dig mer om väder och klimat? Läs vidare på följande länkar.