Salajekna

Salajekna är den största av Sulitelmas glaciärer och den ligger på gränsen mellan Norge och Sverige. Den innehåller 2 km3 is. Glaciären dräneras av två jåkkar, den ena kan kringgås över glaciären medan den andra rinner via den sjö som glaciären kalvar isberg i.

För drygt 200 år sedan, år 1807, besöktes Salajekna av Göran Wahlenberg som var utsänd av Kungliga vetenskapsakademien för att göra kartläggningar i området. Wahlenberg var medicinare och botanist, han upptäckte bl.a. örten Grusnarv på fjället Jeknaffo öster om Sulitelma, en ört som på 1940-talet återupptäcktes på samma plats av Sten Selander. Men Wahlenberg gjorde även geografiska observationer och beskrivningar. Lyckligtvis gjorde han en avbildning av just vyn från Isbergsröset, där han i förgrunden har ritat in sig själv, sitt instrument och sina medarbetare. Bilden är till stora delar uppmätt med geografiska instrument så det är en ganska sann återgivning. Det finns två viktiga detaljer i denna bild och det är att sjön där isen kalvar idag finns med samt att isen är ritad som helt uppsprucken.

Wahlenberg beskriver glaciären som en ohygglig tingest som knakar, brakar och man hör hur vatten rinner djupt nere i dess avgrund. Glaciären var av allt att döma stadd i en framryckning av sin frontposition. Det imposanta intrycket av denna framskjutande is fick honom sannolikt att överdriva dess mäktighet en smula för att förmedla det riktiga intrycket, snarare än dess geometriska korrekthet.

På 1870-talet pågick den geologiska kartläggningen i området och statsgeologen Fredrik Svenonius besökte röset år 1878 och hade med sig Wahlenbergs avbildning. Han konstaterar i sin beskrivning att bilden är mycket välgjord och det är lätt att orientera sig i bilden, men en sak stämmer inte, alternativt har förändrats. Det är isens tjocklek som är avsevärt mindre år 1878 jämfört med 1807. Wahlenbergs avbildning är uppmätt och redovisad ungefär som en karta med gradbeteckningar längs dess sidor och perspektivet är ihopskjutet. Möjligen var det perspektivförskjutningen som fick Svenonius att uppfatta ismäktigheten som felaktig, möjligen var det Wahlenberg som tog i lite extra. Eller så hade verkligen glaciären tunnats ut under perioden däremellan. 1800-talsklimatet i Norrbotten var kallt och torrt vilket möjliggör att stora isutbredningar kan vidmakthållas, men att en glaciär kan få en flackare längsprofil och därmed tunnas ut. Vi vet inte med säkerhet hur vi ska värdera Svenonius anmärkning från 1878.

Mot slutet av detta århundrade besöktes Sulitelma igen av Fredrik Svenonius, men denna gång har han även med sig Jonas Westman och en grupp studenter som under åren 1897–1908 gjorde en mycket noggrann kartläggning av Sulitelmas glaciärer. Panoramabilden som togs år 1897 visar Salajekna som då åter var på tillväxt och som i början av 1900-talet skulle tangera sin maximala utbredning sedan istiden så när som på några tiotals meter. Sjön som finns idag och som fanns 1807 var helt täckt av is 1897 och fronten låg ca 1,5 km framför dagens front. En vy som togs är 1920 visar att glaciären då fortfarande hade en utbredning snarlik den från 1897. Sjön började smälta fram under 1930-talet. Sedan 1951 finns det flygbilder över glaciären. Den 20 augusti 2013 tappades sjön katastrofartat på ca 5 meter vatten. Frontläget förskjöts flera tiotals meter och frontens karaktär ändrades dramatiskt (se bild 6).

Bild 1. Salajekna är en fantastisk plats att göra exkursioner kring. Den väldiga jökelporten, här fotograferad i juli 1976 av Valter Schytt, brakar vissa år samman, men återuppstår efter en tid igen.
Bild 2. Salajeknas isbräcka i den lilla namnlösa sjön har blivit allt mindre i takt med frontens reträtt, men den är alltjämt ett imponerande inslag i miljön. Fotografiet är taget den 18 augusti 2013.
Bild 3. 205 år av förändring av Salajekna sett från riksröse 239. Det översta panoramat är från 1807 uppmätt och avtecknat av Göran Wahlenberg. Panoramat i mitten är från 1897 fotograferat av Jonas Westman och bilden nederst visar hur samma panorama såg ut den 10 augusti 2012. En intressant detalj i dessa panoraman är att den sjö som idag ligger framför Salajekna var helt täckt av is 1897 men finns på avbildningen från 1807. Det betyder att glaciären växte mellan dessa år.
Bild 4. Längsprofil av Salajekna ritad av Göran Wahlenberg år 1807.
Bild 5. Karta av Salajekna och Stuorrajekna uppmätt och ritad av Jonas Westman år 1898.
Bild 6. Salajeknas front den 11 augusti 2014.
Fler bilder och information om Salajekna.