Bolincentrets klimatfestival 13–16 maj 2019

Klimatfestivalen är vårt största outreach event och arrangeras årligen. 2018 hade vi över 1200 besökare som fick träffa våra klimatforskare och under lekfulla former lära sig mer om klimatförändringarna och vad vi kan göra åt dem. På plats fanns även UR Samtiden som filmade alla populärvetenskapliga föreläsningar, du kan se dem HÄR.

Stockholms universitet rektor, Astrid Söderbergh Widding, besökte också festivalen. Du kan läsa hennes tankar om festivalen HÄR.

Under festivalen gavs även årets Bert Bolin föreläsning av professor Veerabhadran Ramanathan. Den välbesökta föreläsningen engagerade genom att fokusera på lösningar på klimatproblemen. Du kan se föreläsningen HÄR.

 

Program 

Populärvetenskapliga föreläsningar med klimatforskare, för gymnasieungdomar, lärare och allmänhet

Plats: Nordenskiöldsalen i Geovetenskapens hus, Stockholms universitet

Måndag 13 maj
10.00–10.45| Om marken tinar
Permafrost är mark där tjälen aldrig försvinner, marken är frusen året om. När klimatet blir varmare kan permafrosten tina, och utsläpp av växthusgaser från den tinande marken kan ytterligare förstärka den globala uppvärmningen. Föreläsningen tar dig med till spektakulära landskap som kanske kommer se helt annorlunda ut i en varmare värld. Vad händer om marken tinar?
Föreläsare: Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi

11.00–11.45 | Titel annonseras snart
Innehåll annonseras snart.
Föreläsare: Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre

13.00–13.45 | Den ullhåriga mammuten och förhistoriska klimatförändringar
Kartläggning av mammutens arvsmassa ger ledtrådar om hur den levde och varför den dog ut. Hur påverkade förhistoriska klimatförändringar mammuten? Hur gick det till när den dog ut? Och kommer vi kunna klona fram nya mammutar i framtiden?
Föreläsare: Love Dalén, Naturhistoriska riksmuseet

Tisdag 14 maj
10.00–11.45 | Flytande glaciärer
Flytande glaciärer är viktiga för klimatsystemet, men vad är en flytande glaciär? Var finns de och hur reagerar de på att haven blir allt varmare på grund av den globala uppvärmningen? Det kan vara farligt att mäta och observera dessa "på plats", vågar och bör forskarna göra det? Kanske kan vi istället använda ny teknologi som undervattensrobotar och ytfarkoster?
Föreläsare: Nina Kirchner, föreståndare för Bolincentret för klimatforskning

11.00–11.45 | How will the green jewels of the forest cope when the climate changes? OBS! hålls på engelska
Mosses can keep soil fertile and control flooding. What will happen to them in a warmer climate? In this lecture you will meet climate scientist Sonia Merinero that has tested what temperatures mosses can endure in the forest.
Föreläsare: Sonia Merinhero, Institutionen för ekologi, miljö och botanik

13.00–13.45 | Glaciärer i svenska fjäll och på Svalbard
2018 såg vi för första gången hur glaciären på Kebnekaises sydtopp smälte till en lägre nivå än nordtoppen. Med hjälp av drönare, flygbilder och moderna fotogrammetriska programvaror har helt nya möjligheter öppnats för att undersöka, och inte minst visualisera, de förändringar som sker. Vi kommer att se på Kebnekaises Sydtopps nedsmältning, på glaciärer och andra geomorfologiska processer i svenska fjäll och på Svalbard.
Föreläsare: Per Holmlund och Erik Schytt Holmlund, Institutionen för naturgeografi

Onsdag 15 maj
10.00–10.45 | 4 grader varmare
Enligt IPCC kommer jorden att vara ungefär 4 grader varmare år 2100 om vi inte gör något åt klimatförändringarna. Men vad innebär det egentligen? Blickar man bakåt i tiden kan man sätta 4 grader i perspektiv. För ungefär 20 000 år sedan var jorden runt 4 grader kallare, då täcktes Stockholm av tusentals-meter-tjock inlandsis. För 36 miljoner år sedan var jorden ungefär 4 grader varmare, då fanns varken is eller snö. Föreläsningen ger ett geologiskt perspektiv på den pågående klimatförändringen och avslutas med tips på vad vi som individer kan göra för att välja en annan framtid år 2100.
Föreläsare: Alasdair Skelton, vice-föreståndare för Bolincentret för klimatforskning

11.00–11.45 | Vad kan vi lära oss av historiska klimathändelser?
Förr var de flesta människor mer eller mindre direkt beroende av den mat som de kunde producera i närområdet. Extrema klimathändelser, som en väldigt kall eller torr sommar, kunde orsaka missväxt. Om missväxt slog till flera år i rad kunde hungersnöd och svält bli följden. Följ med på en tidsresa i Europas historia där du får lära dig om hur dåtidens människor hanterade oförmånlig väderlek och extrema klimathändelser.
Föreläsare: Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen

13.00–13.45 | Vetenskapliga klimatsvar
Vad är sant och vad är falskt om klimatförändringar? Under en timme svarar våra kunniga klimatforskare på allehanda klimatfrågor. Tips! Mejla gärna in din fråga till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it. senast 8/5. Det ger forskarna möjlighet att förbereda ett utförligt svar.
Paneldeltagare: Fredrik Charpentier Ljungqvist, fil.dr., Historiska institutionen, Regina Lindborg, professor i geografi, Institutionen för naturgeografi, Erik Kjellström, professor i klimatologi, Rossby Centre på SMHI.

Bolin Centre for Climate Research
A collaboration between Stockholm University, KTH and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute | Web administrator This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.